arrenden.se

Arrendeartiklar i media
Här kommer vi att länka till artiklar och andra inslag i olika kanaler som tar upp frågor om arrenden i medierna.

Avgifterna för bostadsarrenden skenar i Sverige 

I Sverige är det vanligt att mark för bostäder arrenderas ut till husägare: Det f inns cirka 90 000 bostadsarrenden i landet, både för fritidshus och permanentboende. Flertalet tillkom i mitten av 1900-talet för att ge privatpersoner en möjlighet till eget boende.
Ett bostadsarrende kan beskrivas som ett hyresavtal för en tomt där man äger sitt hus men inte marken.
Vi upplever nu en ohållbar situation på många håll i landet med skenande arrendepriser. Höjningar som bifalls av de arrendenämnder som bland annat ska skydda bostadsarrendatorer mot oskäliga höjningar. 
De senaste 20 åren har vissa jordägare krävt - och fått igenom - oerhörda prisökningar på sina arrenden. Deras motivering: De vill ha avkastning på de ökade markvärderingarna. 
Ett exempel: Jordägarna i ett större arrendeområde i Västsverige har ökat sina intäkter med ca 600 procent på 20 år utan att ha haft några nämnvärda kostnader. Under samma period, 2000 till 2020, har konsumentprisindex stigit med (blygsamma) 28 procent.  Ett annat exempel är Mörkö i Södertälje där arrenden närmar sig 100 000 kr per år för ett fritidsboende, vilket även uppmärksammats i Sveriges Radio P1 Ekonomiekot 5/7 2023. 
Det finns inget i lagen (jordabalken) som föreskriver att avgifterna ska baseras på markens värde, tvärtom - det är kringliggande arrendenas avgifter, s k ortens pris, som ska vara vägledande för avgiften. Oftast finns i arrendeavtalen dessutom en årlig uppräkning av avgiften som följer konsumentprisindex, vilket ger jordägarna en trygghet i att bli kompenserade för inflation och övriga prisuppgångar i samhället. 
Enligt BARO har arrendenämnderna helt tappat fotfästet när de gör sin bedömning. Det startade i vissa mycket attraktiva områden där jordägarna begärde oerhörda ökningar motiverade av markprisökningar och kapitalavkastningar och där man fick viss framgång, vilket även bifölls av Svea hovrätt. Dock har hovrätterna backat på denna felaktiga tolkning och sagt att avkastning inte ska vara vägledande. Det är den sänkta räntan som är den största orsaken till prisökningarna, vilket tydligt visar orimligheten i att referera till avkastning.
Trots detta fortsätter jordägare att referera till de högst prissatta områdena och avkastningar på marken - detta trots att ökade markpriser till sist tillfaller jordägaren vid försäljning. Värdeökningen kommer dessutom ofta från arrendatorernas investeringar i form av VA, markberedning, fiber, vägar, skötsel med mera.  
Detta borde arrendenämnderna inse och förhindra, men har i stället gjort till sin uppgift att finna en medelväg mellan arrendator och jordägare. Arrendenämnden kallas därför i folkmun för ”halveringsnämnden”. Det är inte ovanligt att jordägarna begär en fördubbling av avgifterna vart femte år, trots att arrendeavgiften indexuppräknats under perioden.
Eftersom arrendatorn äger huset på tomten behöver man långsiktiga och stabila nivåer på arrendeavgifterna för att kunna investera i sitt hus och känna trygghet i boendet. Tyvärr är även praxis av arrendenämnderna att max tillåta 5 års avtal om jordägarna nekar längre avtalstid. Lagstiftning föreskriver mellan 5 och 50 års avtalstider.
BARO vill ha en förändring av hur existerande lagar tillämpas vid nämnder och domstolar. 
BARO vill att:
  • avtalslängden ska vara  på 10 år när endera parten så önskar.
  • ortens pris bör vara ett genomsnitt av de jämförelsetomter som finns tillgängliga.
  • arrendenämnden aktivt ska ta avstånd från avkastningskrav och orealistiska äskanden från jordägarna. • KPI ska vara grund för avgiftsförändring när jordägare inte har gjort förbättringar i området.
  • krav på att existerande arrendekontrakt tas över av ny arrendator med oförändrade villkor.
  • en majoritet av arrendatorerna, inte en enstaka person, ska ha accepterat de nya villkoren för att nämnden ska ta detta som bevis om skälig (ny) avgift.
Det måste även till lagförändringar som tydligare reglerar villkor och avtal för bostadsarrenden. Det bör även införas möjlighet till friköp av marken liknande många tomträttsavtal. 
Främst vänder vi oss till styrande politiker, bland annat Bostadsminister Andreas Carlson och i förlängningen Justitiedepartementet som måste initiera de lagförändringar som krävs.
I Norge upplevde man en liknande situation men har nu infört ett skydd för arrendatorer som tydligare styr prisnivåer samt även ger arrendator rätt att köpa ut tomt efter en längre arrendeperiod.
Kurt Johansson
Ordförande BARO
Mats Persson 
Sekreterare BARO
BARO är en ideell intresseorganisation som bildades 2011 och består av medlemmar bland landets bostadsarrendatorer.  Vår målsättning är att tillvarata arrendatorernas intressen och däribland driva frågor mot myndigheter och lagstiftare.